Varför ser formelbladets formler ut som de gör?
TillbakaHär härleder vi de NP-viktiga formlerna steg för steg — inte bara upprepar dem. Börja med potenslagar och area/volym, sedan pq, trigonometriska satser, geometrisk och .
Testa själv
Varför är för en och inte som för ett ? Tänk först idéen.
Svaret är dolt tills du visar det.
HÄRLEDNING
Potenslag: med samma
För positiva och : .
Motivering. Skriv ut : är stycken , är stycken. har faktorer , vilket är definitionen av .
- Exempel: .
Tips Samma idé utvidgas till via .
HÄRLEDNING
Potenslag: med samma
För positiva och : .
Motivering. I står , i . Efter förkortning återstår faktorer.
- Förkorta stycken : kvar faktorer
- Exempel: .
HÄRLEDNING
Potenslag: av potens
för positiva och .
Motivering. betyder av . Varje bidrar med stycken , totalt .
- Varje = faktorer
- Totalt faktorer
- Exempel: .
HÄRLEDNING
Potenslag:
för och .
Motivering. Kräv att produktlagen ska gälla även för : , alltså måste vara multiplikativ invers till .
- Krav:
- Alltså
- Exempel: .
HÄRLEDNING
Potenslag: noll
för .
Motivering. Från kvotlagen: , men samma är . Alltså .
- (samma tal i täljare och nämnare)
- Potenslag:
- Alltså
- Exempel: .
HÄRLEDNING
Potenslag: rot som bråkexponent
för och .
Motivering. Definition: betyder . Sätt : då via -av-potens.
- Låt
- så per definition
- Sätt
- Alltså uppfyller samma ekvation som
- Exempel: .
HÄRLEDNING
:
En med och har .
Motivering. Två kopior av bildar ett med samma och , vars är . Triangelarean är hälften.
- Kopiera triangeln och spegla längs en sida
- De två triangelhalvorna bildar ett parallellogram
- Parallellogramarea
- En triangel av parallellogrammet
HÄRLEDNING
och : cirkel
och .
Motivering. är definitionen av : . följer genom att dela cirkeln i likadelade , lägga dem växelvis till en «nästan-» med och ; när blir .
- Definition: (π = omkrets/diameter)
- Dela i sektorer, lägg växelvis
- «Parallellogram» med bas , höjd
- Gräns ger exakt .
Tips Samma π i och — inte två olika .
HÄRLEDNING
: och
och rät : där är basytans .
Motivering. Basytan «extruderas» rakt upp . är basarea gånger höjd — samma idé som med . är gränsfall av med månghörnig → cirkelskiva.
- Rätblock:
- Prisma: samma extrudering av godtycklig bas
- Cylinder: bas ger
- Gemensam form: .
HÄRLEDNING
: och
och : .
Motivering. Tre med samma basarea och fyller ett med (klassisk dissektion / Cavalieri). Alltså är en pyramid av prismat. Konen är gränsfall med cirkulär .
- Prisma med volym kan fyllas av tre pyramider
- med samma basarea och höjd
- Alltså en pyramid:
- Kon: ger .
Tips Kom-ihåg: skiljer pyramid/kon från prisma/cylinder.
HÄRLEDNING
pq-formeln via kvadratkomplettering
För : .
Motivering. Härledning: flytta , komplettera till , dra rot — inte bara «så ser ut».
- Lägg till på båda led:
- .
Tips Abc-formeln är samma idé efter division med .
HÄRLEDNING
Sinussatsen
.
Motivering. Rita mot sidan . Då och , så . Dividera: . Samma för övriga vinklar. (Alternativ: via omskrivna cirkeln.)
- Höjd från mot sidan
- Analogt med vinkel .
HÄRLEDNING
Cosinussatsen
.
Motivering. Placera i origo med sidor . Projektionen av sida på ger och i en mot sidan ; Pythagoras ger . När är och vi får Pythagoras.
- Höjd från motstående hörn, eller koordinater:
- Punkt ,
- ty .
HÄRLEDNING
Areasatsen
.
Motivering. . Med bas är höjden (motstående till i höjdtriangeln).
- Kontroll: ger
- alltså .
HÄRLEDNING
Geometrisk (full utveckling)
för .
Motivering. Multiplicera med och subtrahera: nästan alla tar ut varandra, kvar blir som ger slutformeln.
- Specialfall : .
Tips Hela utvecklingen ovan — inte bara slutformeln.
HÄRLEDNING
Definition:
I : .
Motivering. Enhetscirkeln: punkten vid har -koordinat . I med är motstående just den -koordinaten — därför mot/hyp.
- Enhetscirkel: punkt
- Rätvinklig triangel med hyp : mot
- Vid hyp : skala med , mot
- .
HÄRLEDNING
Definition:
.
Motivering. Samma enhetscirkel: -koordinaten är . Skalning med ger närliggande/hypotenusa.
- Enhetscirkel:
- Hyp : närliggande
- Hyp : när
- .
HÄRLEDNING
Definition:
.
Motivering. av definitionerna för sin och cos: mot/hyp delat med när/hyp ger mot/när. På enhetscirkeln är det .
- Kräver (när ).
HÄRLEDNING
: händelser
när och är .
Motivering. betyder . Kedjeregeln ger då .
- Definition oberoende:
- Exempel: två tärningar, .
HÄRLEDNING
: minst en
.
Motivering. Komplementhändelsen till «minst en» är «ingen alls». summerar till 1.
- Låt = minst en gynnsam
- Komplement = ingen gynnsam
- Exempel: .
HÄRLEDNING
Kvadreringsregeln från definition
och .
Motivering. Expandera för term: . Eftersom blir dubbla produkten .
- Byte : .
HÄRLEDNING
Konjugatregeln från definition
.
Motivering. Expandera för term: mellantermer och tar ut varandra och kvar blir .
- .
HÄRLEDNING
i med .
Motivering. En klassisk bevisidé: fyra kopior av i en med sida lämnar en inre kvadrat med sida ; areajämförelse ger satsen.
- Yttre kvadrat: sida , area
- Fyra trianglar: area
- Inre kvadrat (sida ): area
- .
HÄRLEDNING
:
med och har .
Motivering. Klipp av en från ena sidan och flytta till den andra: parallellogrammet blir en med samma och , .
- Klipp vänster triangel, flytta till höger
- Kvar: rektangel med sidor och
- Samma höjd och bas som ursprungsfiguren.