Hoppa till innehållet

Varför ser formelbladets formler ut som de gör?

Tillbaka

Här härleder vi de NP-viktiga formlerna steg för steg — inte bara upprepar dem. Börja med potenslagar och area/volym, sedan pq, trigonometriska satser, geometrisk och .

Testa själv

Varför är för en och inte som för ett ? Tänk först idéen.

Svaret är dolt tills du visar det.

HÄRLEDNING

Potenslag: med samma

För positiva och : .

Motivering. Skriv ut : är stycken , är stycken. har faktorer , vilket är definitionen av .

  1. Exempel: .

Tips Samma idé utvidgas till via .

HÄRLEDNING

Potenslag: med samma

För positiva och : .

Motivering. I står , i . Efter förkortning återstår faktorer.

  1. Förkorta stycken : kvar faktorer
  2. Exempel: .

HÄRLEDNING

Potenslag: av potens

för positiva och .

Motivering. betyder av . Varje bidrar med stycken , totalt .

  1. Varje = faktorer
  2. Totalt faktorer
  3. Exempel: .

HÄRLEDNING

Potenslag:

för och .

Motivering. Kräv att produktlagen ska gälla även för : , alltså måste vara multiplikativ invers till .

  1. Krav:
  2. Alltså
  3. Exempel: .

HÄRLEDNING

Potenslag: noll

för .

Motivering. Från kvotlagen: , men samma är . Alltså .

  1. (samma tal i täljare och nämnare)
  2. Potenslag:
  3. Alltså
  4. Exempel: .

HÄRLEDNING

Potenslag: rot som bråkexponent

för och .

Motivering. Definition: betyder . Sätt : då via -av-potens.

  1. Låt
  2. så per definition
  3. Sätt
  4. Alltså uppfyller samma ekvation som
  5. Exempel: .

HÄRLEDNING

:

En med och har .

Motivering. Två kopior av bildar ett med samma och , vars är . Triangelarean är hälften.

  1. Kopiera triangeln och spegla längs en sida
  2. De två triangelhalvorna bildar ett parallellogram
  3. Parallellogramarea
  4. En triangel av parallellogrammet

HÄRLEDNING

och : cirkel

och .

Motivering. är definitionen av : . följer genom att dela cirkeln i likadelade , lägga dem växelvis till en «nästan-» med och ; när blir .

  1. Definition: (π = omkrets/diameter)
  2. Dela i sektorer, lägg växelvis
  3. «Parallellogram» med bas , höjd
  4. Gräns ger exakt .

Tips Samma π i och — inte två olika .

HÄRLEDNING

: och

och rät : där är basytans .

Motivering. Basytan «extruderas» rakt upp . är basarea gånger höjd — samma idé som med . är gränsfall av med månghörnig → cirkelskiva.

  1. Rätblock:
  2. Prisma: samma extrudering av godtycklig bas
  3. Cylinder: bas ger
  4. Gemensam form: .

HÄRLEDNING

: och

och : .

Motivering. Tre med samma basarea och fyller ett med (klassisk dissektion / Cavalieri). Alltså är en pyramid av prismat. Konen är gränsfall med cirkulär .

  1. Prisma med volym kan fyllas av tre pyramider
  2. med samma basarea och höjd
  3. Alltså en pyramid:
  4. Kon: ger .

Tips Kom-ihåg: skiljer pyramid/kon från prisma/cylinder.

HÄRLEDNING

pq-formeln via kvadratkomplettering

För : .

Motivering. Härledning: flytta , komplettera till , dra rot — inte bara «så ser ut».

  1. Lägg till på båda led:
  2. .

Tips Abc-formeln är samma idé efter division med .

HÄRLEDNING

Sinussatsen

.

Motivering. Rita mot sidan . Då och , så . Dividera: . Samma för övriga vinklar. (Alternativ: via omskrivna cirkeln.)

  1. Höjd från mot sidan
  2. Analogt med vinkel .

HÄRLEDNING

Cosinussatsen

.

Motivering. Placera i origo med sidor . Projektionen av sida på ger och i en mot sidan ; Pythagoras ger . När är och vi får Pythagoras.

  1. Höjd från motstående hörn, eller koordinater:
  2. Punkt ,
  3. ty .

HÄRLEDNING

Areasatsen

.

Motivering. . Med bas är höjden (motstående till i höjdtriangeln).

  1. Kontroll: ger
  2. alltså .

HÄRLEDNING

Geometrisk (full utveckling)

för .

Motivering. Multiplicera med och subtrahera: nästan alla tar ut varandra, kvar blir som ger slutformeln.

  1. Specialfall : .

Tips Hela utvecklingen ovan — inte bara slutformeln.

HÄRLEDNING

Definition:

I : .

Motivering. Enhetscirkeln: punkten vid har -koordinat . I med är motstående just den -koordinaten — därför mot/hyp.

  1. Enhetscirkel: punkt
  2. Rätvinklig triangel med hyp : mot
  3. Vid hyp : skala med , mot
  4. .

HÄRLEDNING

Definition:

.

Motivering. Samma enhetscirkel: -koordinaten är . Skalning med ger närliggande/hypotenusa.

  1. Enhetscirkel:
  2. Hyp : närliggande
  3. Hyp : när
  4. .

HÄRLEDNING

Definition:

.

Motivering. av definitionerna för sin och cos: mot/hyp delat med när/hyp ger mot/när. På enhetscirkeln är det .

  1. Kräver (när ).

HÄRLEDNING

: händelser

när och är .

Motivering. betyder . Kedjeregeln ger då .

  1. Definition oberoende:
  2. Exempel: två tärningar, .

HÄRLEDNING

: minst en

.

Motivering. Komplementhändelsen till «minst en» är «ingen alls». summerar till 1.

  1. Låt = minst en gynnsam
  2. Komplement = ingen gynnsam
  3. Exempel: .

HÄRLEDNING

Kvadreringsregeln från definition

och .

Motivering. Expandera för term: . Eftersom blir dubbla produkten .

  1. Byte : .

HÄRLEDNING

Konjugatregeln från definition

.

Motivering. Expandera för term: mellantermer och tar ut varandra och kvar blir .

  1. .

HÄRLEDNING

i med .

Motivering. En klassisk bevisidé: fyra kopior av i en med sida lämnar en inre kvadrat med sida ; areajämförelse ger satsen.

  1. Yttre kvadrat: sida , area
  2. Fyra trianglar: area
  3. Inre kvadrat (sida ): area
  4. .

HÄRLEDNING

:

med och har .

Motivering. Klipp av en från ena sidan och flytta till den andra: parallellogrammet blir en med samma och , .

  1. Klipp vänster triangel, flytta till höger
  2. Kvar: rektangel med sidor och
  3. Samma höjd och bas som ursprungsfiguren.

Öppna formelbladetHärledning: standardderivator